Transcription
Rapporter med QlikViewJakob BjörkskogExamensarbete för ingenjör (YH)-examenUtbildningsprogrammet för informationsteknikVasa 2016
EXAMENSARBETEFörfattare:Jakob BjörkskogUtbildningsprogram och ort:Informationsteknik, VasaHandledare:Kaj WikmanTitel: Rapporter med QlikViewDatumSidantal: 26AbstraktDetta examensarbete är gjort på begäran av Snellman Ab, ett köttförädlingsföretag medfabriker i Jakobstad. Uppdraget var att undersöka vilka nyckeltal som för deras ITavdelning är värda att ha uppföljning på. Dessa nyckeltal skulle visa hur effektiv deras ITavdelning var. Sedan skulle rapporter som ger översikt över IT-avdelningens prestandautformas med programmet QlikView.Resultatet blev två rapporter som är kopplade till deras SQL-server var man snabbt kan fåen överblick över den aktuella situationen för deras IT-avdelning eller ställa in olikafiltreringsvillkor för data i rapporten och på så vis kunna jämföra t.ex. olika tidsperioder.Språk: svenskaNyckelord: QlikView, rapportering
OPINNÄYTETYÖTekijä:Jakob BjörkskogKoulutusohjelma ja paikkakunta:Tietotekniikka, VasaOhjaaja:Kaj WikmanNimike: Raportit QlikView-ohjelmallaPäivämääräSivumäärä: 26TiivistelmäTämä opinnäytetyö on suoritettu Snellman Oy:n pyynnöstä. Snellman Oy onlihanjalostusyritys, jonka tehtaat sijaitsevat Pietarsaaressa. Tehtävänä oli tutkia, mitkäavainluvut ovat seurannan arvoisia yrityksen tietotekniikkaosastolle. Tämän jälkeentehtävänä oli laatia raportteja QlikView-ohjelmalla. Raportit antaisivat yleiskatsauksentietotekniikkaosaston suorituskyvystä.Tulokseksi muodostui kaksi raporttia, jotka ovat kytkettyjä yrityksen SQLpalvelinohjelmaan. Sieltä voi siis nopeasti saada koko tilanteesta yleiskuvan, tai asettaaerilaisia suodatinehtoja tietojenkäsittelyä varten, voidakseen verrata esimerkiksi eriajanjaksoja.Kieli: ruotsiAvainsanat: QlikView, raportointi
BACHELOR'S THESISAuthor:Jakob BjörkskogDegree Programme:Information Technology, VaasaSupervisor:Kaj WikmanTitle: Reports with QlikViewDateNumber of pages: 26AbstractThis thesis was made at the request of Snellman Ab, a meat processing company withfactories in Jakobstad. The assignment was to analyze which Key Performance Indicatorswould be optimal for their IT-department to follow up on, and then create reports inQlikView that would give an overview of the IT-department's performance.The thesis resulted in two reports that are connected to their SQL server where it is easy toquickly get an overview of the current situation for their IT-department. It is also possibleto set filter options for the data in order to be able to compare for example different periodsof time.Language: SwedishKey words: QlikView, Report building
Innehållsförteckning1 Inledning . 11.1 Uppdragsgivare . 11.2 Uppdraget. 12 QlikView och databaserna . 22.1 SQL. 22.2 Databaserna . 32.3 Qlik. 32.3.1 QlikView. 42.3.2 Qlik Sense . 42.3.3 Beslut . 42.3.4 Alternativ till Qlik . 52.4 Användning av QlikView . 52.4.1 Nybörjarguide . 62.4.2 Importering av data . 82.4.3 Diagram . 93 KPI . 103.1 KPI för Snellman . 104 Utförande av uppdraget . 114.1 Planering. 114.2 Tradexpress rapport . 124.2.1 Laddning och mappning av data . 124.2.2 Rapporten. 144.2.3 Filtrering . 164.2.4 Script. 174.3 Helpdesk rapport . 184.3.1 Laddning av data . 184.3.2 Rapporten. 194.3.3 Filtrering . 224.3.4 Script. 235 Resultat och diskussion . 235.1 Resultat och konklusioner . 235.2 Problem under arbetets gång . 24
5.3 Utvecklingsmöjligheter. 246 Källförteckning. 26
DefinitionslistaKPI"Key Performance Indicator" är ett värde som användsför att mäta effektiviteten hos en verksamhet.SQLSQL står för "Structured Query Language", sombetyder ett strukturerat frågespråk. Detta är ettkommandospråk för relationsdatabaser.QlikViewQlikView är ett avancerat rapporteringsverktyg var dukan designa och hantera rapporter.VPNEn teknik för att skapa en säker förbindelse mellan tvåpunkter i ett osäkert nätverk (internet)CSV filEn Excel-fil med kommaavgränsade värden.Exporterad data ur databaser sparas ofta i detta format.MappningUtbyte av ett ord mot ett annat i hela rapporten.
11 InledningUppdraget var att undersöka vilka KPI (Key Performance Indicator är ett nyckeltal somanvänds för att mäta effektivitet) som är kompatibla och värda att uppföljas för SnellmansIT-avdelning, samt skapa rapporter med programmet QlikView för att lättare kunna följamed IT-avdelningens effektivitet. I detta kapitel presenteras uppdragsgivaren, uppdragetsbakgrund samt beskrivs uppdraget noggrannare.1.1 UppdragsgivareSnellmans köttförädling Ab är ett familjeföretag som grundades 1951 i Jakobstad.Företaget hade år 2014 en omsättning på ca 300 miljoner euro och i genomsnitt 1200anställda. Snellmans köttförädling Ab hör till Snellman-koncernen, dit hör också blandannat Mush, Mr.Panini, Carolines kök, Kokkikartano m.m.Företaget fokuserar på högklassiga kött- och charkprodukter och säljer i dagens läge sinaprodukter till hela Finland och exporterar även en del utomlands. Företaget har principersom är viktiga och tillverkar rena produkter med hög kötthalt och utan tillsatsämnen. [1]1.2 UppdragetUppdraget bestod av tre delar. Den första delen var att undersöka vilka KPI som ärrelevanta för deras IT-avdelning eftersom KPI inom IT varierar mycket beroende påföretagets inriktning och aktiviteter. Relevansen av dessa KPI uppmättes i huvudsak påifall de gick att implementera på data som finns i deras databas.Den andra delen var att skapa en rapport för den delen av deras IT-avdelning som arbetarmed beställningar och interna lager, där man skall kunna jämföra mellan tidsperioder vadbeställningsmängden har varit, varifrån beställningarna har kommit o.s.v.Den tredje delen var att skapa en rapport för deras helpdesk, där det framgår hur långmedeltid det är från att en ticket (ett meddelande med en hjälpbegäran som skickas in tillhelpdesk) har kommit in tills den har blivit behandlad och avslutad, hur många som ärobehandlade och vad distributionen av tickets är mellan olika system.Detta behövdes för att lättare kunna visa upp ifall arbetsmängden för IT-avdelningen harökat i takt med budgetbehoven, vilket annars inte är lika lätt påvisbart som för resten avfabriken.
22 QlikView och databasernaI detta kapitel beskrivs rapporteringsprogrammet QlikView, de databaser som arbetadesmed och ett antal rapporteringsprogram som kunde ha använts som alternativ tillQlikView.2.1 SQLSQL är en förkortning av "Structured Query Language", vilket betyder struktureratfrågespråk på svenska. IBM utvecklade den första versionen av SQL år 1970, dennaversion kallades för SEQUEL. År 1986 standardiserades SQL av ANSI (AmericanNational Standards Institute) och 1987 antog även ISO (Internationellastandardiseringsorganisationen) SQL som en standard. [2]De två SQL kommandon som användes i QlikView var "Select" och "alias". För att visaanvändningen av dessa två kommandon används urklipp ur "Northwind sample database"som ingår i vanliga serverhanteringsprogram. [3]Här är ett urklipp ur en tabell vid namn "Customers"Figur 1. Tabellen CustomersKör man sen kommandot:SELECT CustomerName AS Customer, ContactName AS [Contact Person] FROMCustomers;Kommandot är uppdelat i tre delar, Select väljer ut kolumnen "CustomerName" och"ContactName" ur Customers .Kommandot AS byter titeln på kolumnen, så "CustomerName" AS "Customer" kommerdöpa om kolumnen till "Customer".
3FROM Customers; är slutet på kommandot som säger mot vilken tabell kommandot skaköras.Resultatet börjar se ut på detta vis.Figur 2. Efter Select kommandotDessa kommandon var viktiga för arbetet eftersom databaserna som arbetades med ärskrivna på finska, och rapporterna skulle göras på engelska.2.2 DatabasernaDet var två skilda databaser som skulle arbetas mot, en för deras Tradexpress (ett programsom loggar och omdirigerar meddelanden mellan andra program) som sparade all dataangående inkommande och utgående meddelanden, den andra var helpdesk-databasen somsparade data om support-tickets och deras lösningar.Eftersom databaserna fanns bakom Snellmans brandväggar och största delen av arbetetgjordes hemifrån blev det ett problem att kunna ansluta till dem. Två lösningar hittades fördetta.Den första lösningen var att använda ett VPN (Virtual Private Network) för att säkertkunna ansluta mot databaserna, vilket fungerade men var långsamt.Den andra lösningen var att exportera en liten del av databaserna till Excel, och arbeta motExcel-dokumenten istället, för att senare när rapporten var klar binda den till databasen.Denna lösning valdes eftersom man inte behövde aktuell data för att göra rapportmallarna.2.3 QlikQlik är ett företag som skapar rapporteringsprogram med fokus på affärsverksamhet.Företaget grundades 1993 i Sverige. Företaget har växt från 35 anställda 1999 till runt2500 anställda 2015. Deras huvudkontor finns nu i Radnor, USA. I dagens läge har de övercirka 36 000 kunder i över 100 olika länder.
4Qlik har skapat två olika Qlik program, QlikView och Qlik Sense. Dessa program användsbåda för att skapa rapporter, men på olika sätt. Båda programmen har funktionalitet för attladda in data från databaser eller filer, hantera data med script och designa en grafiskrapport som är lättförståelig men ändå kan ha stort djup. Här tas skillnaderna upp ochvilket program som blev valt.2.3.1 QlikViewQlikView är ett verktyg för situationer där man vill ha förberedda och färdiga rapportersom är gjorda av någon kunnig som lägger mycket tid på presentationen, datahanteringen,graferna och scripten. Dessa rapporter delas sedan ut åt slutanvändarna. Detta kallar Qlikför "Guided Analytics" där rapportläsaren har en färdig rapport de kan fördjupa sig i, meninte har möjlighet att ändra på designen själv. [4]2.3.2 Qlik SenseQlik Sense är ett verktyg för situationer där man inte vill ha en färdigt designad rapport,man skickar istället data i en basrapport åt slutanvändaren, så får slutanvändaren designarapporten efter eget behov. Detta är händigt eftersom man sällan vet exakt hurslutanvändaren vill ha rapporten att se ut, men detta kräver förstås också en mer avanceradslutanvändare. Qlik Sense är också mera kompatibelt med pekskärmar än QlikView. [5]2.3.3 BeslutQlikView valdes eftersom det passade bättre in i uppdraget att skapa och designa färdigarapporter eftersom slutanvändarna inte ville designa rapporten, utan bara kunna dyka inoch hitta relevant data lätt och smärtfritt. QlikView har mer avancerade funktioner ochdiagram än Qlik Sense, dessa är användbara när man har mera tid att tänka igenomstrukturen på rapporten. Dessa funktioner ger också möjlighet till en mera finslipadrapport, vilket var vad som behövdes eftersom uppdraget var att skapa färdiga rapportersom sedan inte skulle behöva ändras på av slutanvändaren. Kompabiliteten medpekskärmar var också onödig eftersom alla som använder dessa rapporter arbetar på sinabärbara datorer.
52.3.4 Alternativ till QlikAnvändningen av ett Qlik program hörde till uppdraget eftersom Snellman redan harlicenser till deras program. Ifall detta inte hade varit fallet finns det ett antal alternativ somskulle ha varit möjliga.Crystal Reports (CR) är ett väldigt flexibelt och avancerat rapporteringsverktyg som ägs avSAP SE, ett tyskt företag som skapar och säljer mjukvara. CR har mera funktioner ochmöjligheter än QlikView, exempelvis exportmöjligheter till flera filformat och kapacitet attläsa data ur flera databaser och filer. Därför är också CR mera tidskrävande att användaoch lära sig. Största nackdelen med CR är dock kostnaden. För att använda CR krävs deten licens per användare, vilket snabbt kan bli dyrt. [6]SQL Server Reporting Services (SSRS) är ett annat alternativ som skulle ha fungerat.SSRS är Microsofts rapporteringsverktyg som följer med alla SQL servrar. Det är inte likaflexibelt och avancerat som Crystal Reports eller QlikView, men har den stora fördelen attdet är gratis ifall du har en SQL server. [7]Det QlikView erbjuder bättre än de två andra alternativen är designverktyg som gör det lättatt skapa en rapport som ser avancerad och snygg ut, utan att behöva använda avanceradescripts. Är man bekväm med att använda scripts är skillnaden mellan programmen tillstörsta delen en smaksak.2.4 Användning av QlikViewQlikView är gratis att ladda ner från deras hemsida men kräver att man registrerar ettkonto. Med klienten kommer också ett antal bra demo-rapporter man kan använda för attlättare lära sig hur programmet fungerar.
62.4.1 NybörjarguideDet är lätt att lära sig grunderna i QlikView, och deras guider när man börjar använda programmetär till stor hjälp.Figur 3. QlikView startsidaNär man startar programmet ser man en simpel startsida. Där finns en lista med exempeloch demo-rapporter, en lista över de senaste rapporterna och en lista över favoriter. Attskapa en ny rapport går lätt genom att klicka på knappen ”Nytt dokument” nere till höger,detta öppnar en guide för att skapa grunden till en ny rapport.Figur 4. QlikView guide för ny rapportFigur 5. QlikView guide datarepresentationDenna guide är väldigt simpel och bra för nybörjare. Först väljer man sin datakälla, vilket imitt fall var en Excel-fil. Sen går man vidare till nästa steg där man får se över sitt data ochvälja ifall man vill använda kolumnrubriker från data eller skapa egna. Slutligen får manvälja var man vill spara sin rapport.
7Figur 6. QlikView guide diagramtypHär hjälper guiden dig med att göra ditt första diagram, man får välja diagramtyp och väljavilken data som skall visas. När man har gjort dessa val kommer man få börja arbeta pårapporten.Figur 7. QlikView efter guidenSåhär ser rapporten ut direkt efter guiden.
82.4.2 Importering av dataExcel-filerna som användes gick dock inte att importera via guiden eftersom de var avfiltypen csv. Vid sådana tillfällen eller när man vill koppla sin rapport mot en databas,finns det möjlighet att manuellt välja hur man vill importera data.Figur 8. Redigera skript och importera dataVid ”Redigera script” fönstret kommer man åt funktionerna för att importera data. Mankan manuellt skriva in varifrån programmet skall ladda data i script rutan, eller användaknapparna ”Data från filer”. Man kan också koppla upp sin rapport mot en databas via”Koppla upp” knappen. På bilden har man valt ”Tabellfiler” knappen och valt en csv fil.Man får ställa in en del information om hur programmet skall läsa ur data filen och sen ärdet bara att slutföra.Man kan också manipulera ens data vid inladdningsskedet i script rutan, t.ex. göranamnbyten på kolumner och göra uträkningar som skapar nya kolumner.
92.4.3 DiagramDet finns många variationer på diagram i QlikView beroende på hur bekväm man är medscripts. Men stapeldiagram eller cirkeldiagram utan scripts är enligt mig väldigt lätta attskapa.Figur 9. Diagram allmän-flikFigur 10. Diagram Dimensioner-flikNär man väljer att skapa ett diagram får man ett fönster med inställningar. Vid flikenallmänt får man välja vilken typ av diagram man vill skapa, detta val påverkar också hurresten av inställningarna ser ut.Vid nästa flik får man välja vilka dimensioner man vill visa upp i diagrammet. Man kanäven skapa dimensioner med script via knappen ”Lägg till uträknad dimension”.Ordningen på dessa dimensioner man lägger till bestämmer vilken axel de hamnar på idetta fall eftersom vi har valt ett stapeldiagram.Figur 11. Diagram uttryck-flikFigur 12. Diagram format-flikFliken uttryck är den mest avancerade fliken i skapandeprocessen men den är också flikenmed de största möjligheterna ifall man är bekant med hur script funkar i QlikView. Mankan automatisera färgändringar, aktiviteter, filtreringar med mera. Ifall man inte vill
10använda sig av scripts kan man lämna detta tomt, förutsatt att data är utformat så att mankan få vettiga diagram genom att bara använda sina kolumner som dimensioner. Att lämnabort scripts kan ha en viss fördel i att rapporten laddar fram snabbare.Vid fliken format får man huvudsakligen ställa in ett antal designalternativ, som t.ex. 3deffekter och om diagrammet skall vara vertikalt eller horisontellt.Resten av flikarna innehåller fler finslipningsdetaljer för att göra ett fint diagram, men medendast de flikar som beskrivits kan man skapa ett fullt fungerande diagram.3 KPIKPI är en förkortning på engelskans Key Performance Indicator, vilket motsvarar svenskaordet nyckeltal. Dessa tal kan användas inom alla delar av ett företag för att jämföra hurdet går för företaget nu jämfört med tidigare år. De faktorer man mäter varierar, men syftetär att genom att mäta ett fåtal indikatorer få ett korrekt mått på prestanda, effektivitet ellerprestation. Inom ekonomi kan vanliga nyckeltal vara mängden nya kunder, förloradekunder, ekonomisk vinst osv. Vid produktion kan motsvarande nyckeltal vara t.ex. kvalitet,vilket räknas ut som goda produkter av totala mängden produkter.För IT är nyckeltalen oftast lite svårare att hitta på, mestadels för att IT är ett brett uttrycksom kan innehålla många olika arbetsuppgifter. Ifall man arbetar med projekthanteringinom IT kan eventuella nyckeltal vara uppgifter per anställd, arbete per månad, medeltid påslutförande av projekt osv. På support sidan av IT kan man räkna med medeltiden mellanfel på systemet, medeltiden på slutförande av hjälpbegäran, medeltiden på att repareraproblem som uppstår osv.Alla dessa nyckeltal är huvudsakligen till för att inom företaget kunna se utvecklingen ochkunna förbättra de ställen där nyckeltalen visar en svaghet. Men nyckeltal kan ocksåanvändas för att jämföra mellan företag ifall man använder kompatibla nyckeltal. [8],[9]3.1 KPI för SnellmanDe två aspekterna av Snellmans IT-avdelning som arbetades med var Tradexpress, vilketsköter om alla meddelanden in och ut från Snellman, och helpdesk. Förvånansvärt nog vardet väldigt svårt att hitta lämpliga KPI för Tradexpress. Trots att Tradexpress datamestadels var i form av numeriska värden, fanns det inte många värden som verkligen gaven uppfattning om hur arbetsmängden för IT-personalen såg ut jämfört med tidigare. En
11tanke var att ha mängden dokument som kommit in eller gått ut per år, men detta värde gerinte någon omedelbart användbar feedback. Antalet beställningar per år var också enmöjlighet och till skillnad från totala mängden dokument gav detta värde en användbarblick på hur situationen ligger till för Snellman i den stunden. Tyvärr visar det värdet merasituationen för Snellmans produktion, inte för IT-avdelningen. I slutändan hittades intenågot KPI från Tradexpress som faktiskt visade läget för IT-avdelningen.För helpdesk var det lättare att hitta vettiga KPI. Orsaken till detta var att datarepresenterade mera ett arbete som IT personalen har utfört, inte bara mängden data de harövervakat. Ett klart exempel på ett KPI var mängden olösta tickets jämfört med totalamängden tickets. Att kunna jämföra detta KPI månadsvis eller årsvis skulle ge en bra bildöver helpdeskens belastning. Ett annat var medeltiden det tar att slutföra tickets, dettakunde användas per person, kategori eller system och ge värdefull data. [10]4 Utförande av uppdragetI detta kapitel beskrivs planeringen och utförandet av arbetet. De två rapporternasuppbyggnad beskrivs skilt.4.1 PlaneringVid ett möte med uppdragsgivaren diskuterades och bestämdes vilka rapporter sombehövdes och deras prioritet. Det konstaterades att det är värt att börja med rapporten förde mer operativa delarna av IT-avdelningen, det vill säga Tradexpress rapporten. Härbestämdes också att det skulle användas exporterade Excel-filer av servrarna istället för attbehöva ansluta via VPN. Vid ett senare tillfälle skulle rapporterna anslutas direkt tillservern istället.Efter mötet hämtades också en lånedator från Snellman Ab som arbetet skulle utföras på.Arbetet skulle utföras hemifrån och korrespondens med uppdragsgivaren gick via telefonoch e-post.
124.2 Tradexpress rapportTradexpress rapporten skapades först. Rapporten gick relativt smärtfritt från början till slutoch inga större problem uppstod.4.2.1 Laddning och mappning av dataFörst skapades en separat ”binding” fil för rapporten dit all data blir importerad. Dettagjordes för att senare kunna byta bindningen från Excel-filen till SQL-databasen utan attbehöva ändra något i rapporten.Figur 13. Laddning av dataFörst laddades all data ur Excel-filen och översattes vid inladdningen till engelska. Vid ettsenare tillfälle kommenterades alla kolumner bort som inte användes för att spara plats.Kolumnen CreationTime spjälkades också upp till separata kolumner för timme, dag,veckodag, månad och år för att ha lätt tillgång till endast den relevanta delen i rapporten.
13Figur 14. Mappning av dataSedan krävdes det en del mappning av data. T.ex. var riktningen på ett meddelande sparatendast som L eller S, inte utgående eller inkommande. En del företags namn var ocksåsparade endast i form av ett serienummer som länkades via en Excel-fil för att i framtidenlätt kunna lägga till nya mappningar ifall nya företag dyker upp i databasen.
144.2.2 RapportenRapporten visar info om meddelanden som kommit in eller farit ut från Snellman t.ex.räkningar och beställningar. Rapporten delades upp i fyra flikar för lättare läsbarhet av detdata man söker.Figur 15. Partner-flikenPå partner-fliken kan man snabbt se inkommande och utgående meddelanden medsortering efter partner för att få en överblick över hur aktivitetsnivån ligger mellan olikapartners.
15Figur 16. Document type-flikenPå dokumenttyp-fliken ser man vilka dokumenttyper som är mest förekommande. Tvåcirkeldiagram skapades som visar mängden per dokumenttyp, den ena i exakta värden ochden andra i procent. Ett stapeldiagram skapades också med exakta värden för att ha enannat visuellt sätt att jämföra mängdskillnaden mellan typerna.Figur 17. Flow-flikenI flow-fliken ser man data om hur trafikflödet ligger till både på veckodagsnivå och pertimme. Ur data som användes ser man att största aktiviteten sker klockan 10:00 och 12:00på dagarna, och att torsdag är dagen där det i allmänhet är mest aktivitet. Ett cirkeldiagramskapades också med de fem timmar under vilka det sker mest aktivitet.
16Figur 18. Topp 10-flikenSist skapades en flik där man snabbt kan se en topp 10 överblick över all data. Där ser mantopp 10 partneraktivitet både i procent och exakt, dokumenttyper och timmar med högstaktivitet.4.2.3 FiltreringAlla dessa flikar har en gemensam filtrering. Listor över partners, dokumenttyp ochriktning har skapats till vänster på varje flik, och tidsfiltrering uppe på varje flik. I dessalistor kan man göra multipla val som sedan påverkar vilken data som syns i graferna. Valdafiltreringar blir grönfärgade, valbara filtreringar är vita och omöjliga filtreringar blir grå.Filtreringen påverkar alla diagram på alla flikar och gör det möjligt att söka efter väldigtspecifik information.
17Figur 19. Topp 10-fliken med filtreringPå denna bild ser man topp 10-fliken där man har valt att endast visa meddelanden frånfredagen den 13:e, man har också valt att endast se meddelanden av typen ”ostoslasku” ochsom är inkommande. Fastän man inte har valt filtrering på månad ser man också vidtidsfiltreringen att det endast finns meddelanden som fyller de kraven i februari och juni,eftersom alla andra månader har en grå nyans. Alla ens aktuella val syns också i en listauppe till vänster och kan plockas bort separat eller så kan man ta bort all filtrering med dengröna ”Clear Selection” knappen nere till vänster.4.2.4 ScriptDenna rapport behövde inte invecklade scripts. De flesta scripten var bara till för att räknaantalet värden vid en viss kolumn, men vissa diagram krävde små ”if-satser”.Figur 20. Simpel ”if-sats”Bilden visar en simpel ”if-sats” som kollar för varje rad ifall riktningen är utgående, om detär fallet skall den raden användas i räkningen av partners.
184.3 Helpdesk rapportEfter att Tradexpress rapporten färdigställts och testats, påbörjades arbetet med Helpdeskrapporten. Vid implementeringen av filtreringen uppstod några problem som visas nedan4.3.1 Laddning av dataFör att kunna ladda in data skapades en separat ”binding-fil” där data laddades ur en Excelfil. Formatet på datumen var dock ett problem.Figur 21. Helpdesk datum ur ExcelFigur 22. Tradexpress datum ur ExcelQlikView kunde automatiskt konvertera Tradexpressdatumen till tidsenheter, men formatetpå datumen i helpdesk-databasen gjorde att detta måste göras manuellt.Figur 23. Laddning av dataBilden visar hur man blev tvungen att förklara åt programmet hur det skall läsa datumen.Timestamp#(left(Luotu,22), 'MM/DD/YYYY hh:mm:ss tt' )Detta kommando säger att QlikView skall läsa 22 tecken ur kolumnen Luotu och tolka detsom formatet MM/DD/YYYY hh:mm:ss tt, och konvertera det till QlikViews egnatimestamp format. På detta vis går det att använda datumen som normalt senare irapporten.
194.3.2 RapportenDenna rapport visar data om tickets som kommit in till helpdesk vid Snellman. Liksom denförra rapporten är också denna uppdelad i ett flertal flikar med fokus på olika aspekter.Figur 24. Ofärdiga tickets-flikenDenna flik fokuserar på ofullständiga tickets. Den visar totala mängden tickets och hurmånga som är ofärdiga, man ser också hur många procent som är ofärdiga. De undrediagrammen visar hur ofärdiga tickets är distribuerade mellan olika prioriteter ochkategorier.Figur 25. Prioritet-flikenDenna flik visar endast information om totala fördelningen av tickets per prioritet, både iexakt form och procentuellt.
20Figur 26. Klient-flikenPå klient-fliken ser man två stapeldiagram med data om mängden tickets per klient ochmängden ofärdiga tickets per klient. På högra sidan lades ett cirkeldiagram till som visarprocentuell data om totala mängden tickets per klient.Figur 27. Kategori-flikenKategori-fliken är utformad på samma vis som klient-fliken men med hjälpbegäranskategori som grund.
21Figur 28. System-flikenSystem-fliken är likaså utformad på samma vis som de två tidigare flikarna men med fokuspå vilket system hjälpbegäran handlar om.Tid-fliken blev bortlämnad i den slutgilt
flexibelt och avancerat som Crystal Reports eller QlikView, men har den stora fördelen att det är gratis ifall du har en SQL server. [7] Det QlikView erbjuder bättre än de två andra alternativen är designverktyg som gör det lätt att skapa en rapport som ser avancerad och snygg ut, utan att behöva använda avancerade scripts.
