WIXLIB

I artikeln Dynamics of bike sharing in Washington, DC and Brisbane, Australia: Implicationsfor policy and planning beskrivs luckor i forskningen inom cykel som är miljöfördelar, socialaförmåner och data från städer med historiskt lågt cyklande (Ahillen et al. 2016). De flestastudierna inom cykling har gjorts i en storstadskontext som till exempel den ovan nämndaartikeln som studerat Washington DC och Brisbane (Ahillen et al. 2016). En annan stad somstuderats är Los Angeles (Lugo 2013). Eftersom det saknas data från städer med historiskt lågtcyklande och att studier ofta är genomförda i stora städer tycker vi att det är intressant att studeraett litet samhälle med historiskt lågt cyklande.Ämnet är även intressant ur ett kulturgeografiskt perspektiv då studien riktar in sig på justmänniskor och samhällets struktur. Gren och Hallin menar att kulturgeografin är den del avgeografin som just intresserar sig för hur människan och samhället använder, gestaltar ochorganiseras av världens förutsättningar och resurser. Några huvudsakliga studieområden ärbland annat samspelet mellan människa och miljö samt olika rumsliga flöden (Gren & Hallin2003).1.1 ProblemformuleringSom beskrivs i introduktionen ovan finns det en hel del forskning gjord inom området cyklingdock finns det fortfarande luckor kvar att fylla. Dels finns det nästan ingen forskning på cyklingi ett mindre samhälle dessutom nämner Ahillen et al. (2016) att det finns en lucka inomforskningen bland städer med historiskt lågt cyklande. Dessa två luckor ska vi försöka fyllamed denna studie. Eftersom nästan all tidigare forskning är gjord i storstadskontexter vill vistudera vilka faktorer som påverkar människans färdmedelsval i ett mindre samhälle. Detta föratt se om det finns någon skillnad mellan det lilla samhället och den stora staden. Det ärintressant att studera cykling eftersom de finns ett starkt bilberoende i Sverige som nämns iintroduktionen. För att minska bilåkandet i hela Sverige räcker det inte med att bara förstå destora städernas behov utan vi behöver också studera de små samhällena. Bilåkandet ärnågonting som måste minska för att kunna nå en hållbar utveckling.3

1.2 Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att ta reda på vilka faktorer som påverkar varför människor i ett mindresamhälle med historiskt lågt cyklande väljer att cykla eller inte cykla. Vi vill se vilka faktorersom påverkar cyklandet positivt respektive negativt. Vi önskar också att se om det finns någralikheter eller skillnader mellan stora städer och mindre samhällen, jämförelsen kommer görasbåde i en internationell och nationell kontext. Vilka faktorer påverkar människors cyklande? Vilka likheter och skillnader finns det mellan befintlig statistik och våra undersöktagrupper gällande cykelvaner? Vilka likheter och skillnader finns det mellan cyklandet i ett mindre samhälle jämförtmed större städer?1.3 BegreppI den här delen kommer vi att beskriva vad vi menar med några begrepp som annars kanuppfattas som svårdefinierade.Hållbar utveckling är ett begrepp som uppkom i samband med Brundtlandsrapporten ochdefinieras enligt följande “En hållbar utveckling kan definieras som en utveckling somtillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter atttillfredsställa sina behov” (Hägerhell, 1988, s.57). Hållbar utveckling innefattas även av tredimensioner ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Rapporten talar för en ekonomiskhållbar utveckling som samtidigt är ekologisk- och social hållbar (Berger & Forsberg 2013).Ekonomisk hållbarhet handlar kortfattat om att ekonomin ska gå ihop, att gå med minus är inteekonomiskt hållbart. Ekologisk hållbarhet handlar om att miljön och den biologiska mångfaldenska skyddas och bevaras. Det handlar också om att användningen av energi och naturresurserska begränsas och ska sträva efter att bli mer resurssnåla. Social hållbarhet handlar ommänniskor och att de ska få leva i samhällen som är rättvisa, demokratiska, tar hänsyn tillmänskliga rättigheter och livsstilar för att uppnå en social hållbar livsmiljö (Urban utvecklingu.å.).En resa definieras när en person i ett hushåll rör sig från en destination till en annan (Witlox &Tindemans 2004). En resa kan göras med flera färdmedel till exempel om du går från hemmet4

till busshållplatsen, tar bussen och åker några hållplatser, kliver av och går den sista biten tillarbetet (Boverket et al. 2015).Bauman (1998) myntade begreppet Space Wars. Han myntade det begreppet eftersom detuppkommer konflikter mellan olika grupper som ska dela på samma rum. Då vi inte vill blandaengelska och svenska begrepp i arbetet har vi valt att översätta Space Wars till rumskrig.Bauman menar att rumskrig är när det uppstår konflikter mellan till exempel olika färdmedel(Bauman 1998).Målpunkter används ofta i regionala sammanhang och innebär platser där många människorsamlas som till exempel universitet, kollektivtrafikknutpunkter, sjukhus, köpcentrum etcetera(Stockholmsregionen u.å.). Eftersom vi kommer göra en studie i mindre skala kommer ävenbegreppet målpunkter att göras om till en mindre skala och innebära till exempel skolor, storabusshållplatser, vårdcentraler, livsmedelsbutiker med mera.1.4 AvgränsningarDenna uppsats kommer att avgränsas geografiskt genomen fallstudie på Grums kommun. Uppsatsen kommerockså begränsas genom att fokusera på färdmedelsvalenFigur 2. Visar Grums kommunplacering.som människor gör och vad som motiverar dessa.Uppsatsen avser enbart att studera den vuxna befolkningen.Vilka grupper av den vuxna befolkningen vi valt finnsbeskrivet i Urval och genomförande (3.3). Grums kommunär intressant då det är en liten kommun, cirka 9000 invånare(Regionfakta A 2017). Vilket gör att vi kan klassa det somett mindre samhälle. Tillgången till cykel i Grums kommunär också bland den lägsta i länet (Region Värmland et al.2014). Därför kan vi anta att cyklandet är ganska lågt iGrums kommun.Kommentar: visar vart GrumsGrums kommun är en kommun med cirka 9 000 invånaresom ligger i Värmlands län. För att se placeringen ikommun ligger (Wikipedia2017)Värmlands län se figur 2. Sedan 1970-talet har5

befolkningen minskat i kommunen (Nationalencyklopedin 2017). När det kommer tillåldersfördelning i kommunen har Grums kommun en högre andel över 65 år än både läns- ochriksgenomsnittet. I Grums kommun är 25 procent över 65 år medan i Värmland är det 23 procentoch i riket är det 20 procent (Regionfakta B 2017). Grums kommun har en förhållandevis lågutbildningsnivå. Sett till eftergymnasial utbildning ligger Grums kommun 20 procent underriskgenomsnittet. I Grums kommun är det vanligt att invånarna pendlar till en annan kommunför att arbeta. Av de arbetstillfällena som finns i kommunen är det vanligaste arbetena inomtillverkning och utvinning som står för 40 procent av alla arbetstillfällena (SCB 2016).1.5 DispositionI kapitel ett kommer ämnet presenteras för att sedan leda in på syfte och frågeställningar.Kapitlet rymmer också viktiga begrepp och hur studien har avgränsats.Kapitel två går igenom den teori och tidigare forskning som är relevant för studien. Där finnsockså en genomgång av den statistik som finns på cyklande både på nationell, regional ochkommunal nivå.I kapitel tre redogörs vilken metod vi valt, hur vi samlat in, lagrat och bearbetat data. Det finnsockså mer teoretiska diskussioner om vetenskapsteoretiskt angreppssätt, validitet ochreliabilitet. Kapitlet avslutas med en diskussion kring forskningsetik och en bortfallsanalys.I kapitel fyra kommer resultatet att presenteras. Det kommer att delas in i fyra delar. De förstatre delarna beskriver resultatet av enkäterna. Det delas in i tre delar bakgrundsfaktorer, resvanoroch påståenden. I den avslutande delen kommer viktiga parametrar att korsas med varandra föratt se om det finns något samband mellan dem.I kapitel fem analyseras empirin tillsammans med statistisk, teori och tidigare forskning.I kapitel sex beskrivs våra viktigaste slutsatser, kritik mot vår forskning samt förslag på framtidaforskning.6

2 Teori och tidigare forskning“Sustainability planning may require changing the way people think about and solvetransportation problems” (Litman & Burwell 2006 s.331)I det här kapitlet kommer vi att beskriva den teoretiska ramen, den tidigare forskningen ochstatistik inom området. I den första delen behandlas teorin där störst fokus läggs på tidsgeografioch aktivitetsansatsen. I den andra delen behandlas tidigare forskning där beskrivs främst föroch nackdelar med cykeln som färdmedel men också andra faktorer som kan påverka valet avfärdmedel. Den tredje delen kommer beskriva nationell, regional och kommunal statistik frånSverige inom området. Kapitlet avslutas med en diskussion om de valda teorierna, den tidigareforskningen och statistiken.2.1 TeoriMänniskors färdmedelsval är mycket komplexa och det krävs flera olika teorier för att kunnaförklara de valen som människor gör. Detta kapitel kommer gå igenom de teoretiska ramverksom kommer användas i uppsatsen.2.1.1 TidsgeografiVi kommer inleda med att beskriva tid eftersom tid är en viktig faktor vid valet av färdmedelvilket bland annat beskrivs av Chapin (1974). Chapin kommer att behandlas mer senare iteorikapitlet. Inom geografin finns det många sätta att se på tid och det förändras också övertiden (Taylor 2009). Metoden har använts sedan 1970-talet i studier som exempelvis behandlatomvandling av transporter (Gren & Hallin 2003). En person som haft stort inflytande inomtidsforskningen är Torsten Hägerstrand som myntade begreppet tidsgeografi. Hägerstrandmenar att människor har olika stora tidsrum på en dag. Hur stort tidsrummet är beror påfärdmedel, antal aktiviteter och hur långa dessa är. Tidsrummets storlek kan alltså förändrasunder dagen (Hägerstrand 1970). Bo Lenntorp (2013) utvecklade en tidsgeografisksimuleringsmodell för att studera hur långt människors fysiska utsträckning i tidsrummet är.Lenntorps modell utgår från en kartbild där en individ kan markeras geografiskt med hjälp aven punkt. Detta går att se i figur 3. Sedan kompletteras bilden med en tidsdimension vilket göratt individen kopplas på med en individbana (linje). Individbanan likt tiden stannar aldrig,7

därförrörsindividbananparallellt med tidsaxeln ävenFigur 3. Simuleringsmodellenom individen inte förflyttarsig. Om individen förflyttar sigändrar individbanan riktning,hur mycket är beroende påhastigheten av förflyttningen.Lenntorp menar att tid och ruminte går att separera. Hanmenar att människor nästanalltid tänker i tidrumstermer(Lenntorp 2013).Inomtidsgeografinutvecklades även ett teoretiskredskapförattanalyseramänniskors rörelser i tid ochrum. Människors handlandehämmas av olika typer avrestriktioner (Gren & Hallin2003;Ellegård&Svedin2012). En typ av restriktionenärkapacitetsrestriktioner.Kommentar: Ett fyrpersonshushålls vardag i tidsgeografiskframställning. Rummet framställs inte geografiskt så attKapacitetsrestriktioneromfattas av allt som begränsaravstånd kan mätas utan med olika ”stationer” som bostad,människors kapacitet att ta sigskola etc (Ellegård & Lenntorp 1993).(Krantz1999)tillolikaaktiviteter eller verksamheter. Exempel på människors aktiviteter och verksamheter är basalabehov som mat och sömn men också användandet av olika redskap (Gren & Hallin 2003;Ellegård & Svedin 2012). Lenntorp menar att redskap kan vara en cykel eller en bil dåmänniskor kan ta sig olika långt under samma tidsrymd beroende på vilket redskap de valt8

(Gren & Hallin 2003; Ellegård & Svedin 2012). Krantz påpekar även att tiden i dettasammanhang är viktigt då det inte finns oändligt med tid (Krantz 1999). En annan typ avrestriktion är kopplingsrestriktioner. Med kopplingsrestriktioner menas att människor ärkopplade till varandra och därmed måste anpassa sig efter andra vilket i sin tur begränsarmänniskors möjlighet till förflyttning. Människor är ofta kopplade till varandra genom olikaverksamheter som till exempel ett arbete. En annan typ av restriktion är styrningsrestriktioner.Med styrningsrestriktioner menas att vi människors styr och styrs på olika vis. Det kan vara alltfrån

avstånd (Law & Karnilowicz 2015; Sardianou & Nioza 2015; Gatersleben & Appleton 2007; Schoner et al. 2015; Witlox & Tindemans 2004). Som tidigare påtalat är cykling ett bra verktyg för att förbättra miljön, ekonomin och den egna hälsan. Därför anser vi att cykling är ett intressant område att studera. Figur 1. Resvanor i Sverige