Branschvertikaler Inom Lagerhantering Och Hur De Påverkar WMS

Transcription

ExamensarbeteInstitutionen för ProduktionsekonomiLunds Tekniska HögskolaBranschvertikalerinom lagerhanteringoch hur de påverkar WMSJoel Håkansson & Fredrik JönssonOktober 2008Handledare:Fredrik OhmFredrik OlssonNiglas RämmalExaminator:Sven Axsäter

AbstractWarehouse management is the science of optimizing warehouse activity withthe intention of reducing inventory holding costs and increasing materialthroughput. A warehouse management system (WMS) is an IT system usedto support warehouse processes and ensure a smooth ow of material. Themain objectives of the WMS are to keep track of inventory levels and distribute tasks to warehouse sta . The system has an overview of the materialow and controls which tasks should be carried out and when, based ondecision rules and mathematical models.General warehousing operationsmanaged by WMS include: goods reception, put away, replenishment, stocktaking, picking, packing and loading.There are considerable di erences in the way companies manage theirwarehouse activity. In order to ful l customer needs, vendors of WMS mustprovide a wide variety of IT solutions and a system that is adaptable for different business requirements. It is therefore important to understand whichrequirements exist for di erent types of businesses.In this thesis we haveidenti ed certain patterns in how companies with similar characteristics manage warehouse activities. We have also evaluated if business speci c versionsof WMS should be developed in order to reduce the cost of adapting a standard system for every new customer.The thesis has been conducted at Consafe Logistics in Lund and mostof the studies are based on customer data provided by the company.Theinformation has been gathered by both qualitative and quantitative methods. Consafe Logistics has a relatively wide range of customers in di erentbusiness areas, which indicates that the results are valid for warehousing ingeneral.The study shows many industry similarities but also considerable inconsistencies within business verticals. We therefore conclude that business speci c versions of WMS are not suitable solutions from a system design pointof view. Instead, system oriented architecture (SOA) is recommended. Thebase of the solution is to put all customer speci c development in a SOAlibrary from where it can be retrieved and reused when needed. This impliesa generic system design, standardized development processes, comprehensivedocumentation and a thorough understanding of the supply chain requirements of di erent businesses.Keywords:WMS, Warehouse Management, Warehouse Management Sys-tem, Warehouse Theoryi

SammanfattningLagerhantering behandlar optimering av lageraktiviteter med avsikt att minska lagerhållningskostnader och öka materialgenomströmningen. Ett lager-1hanteringssystem (WMS ) är ett IT-system som används för att styra lagerprocesser och säkra ett smidigt material öde. WMS främsta uppgifter är atthantera lagersaldon och att förmedla arbetsuppgifter till lagerpersonalen.WMS har en överblick över material ödet och kontrollerar vilka uppgiftersom skall utföras när och av vem. Styrningen baseras på beslutsregler ochmatematiska modeller. Generella lageraktiviteter som normalt hanteras avWMS inkluderar: godmottagning, inlagring, påfyllnad, inventering, plock,packning och lastning.Det nns stora skillnader i hur lagerhanteringen fungerar på olika företag. För att kunna tillmötesgå alla behov måste WMS-leverantörer kunnaerbjuda olika IT-lösningar och ett system som kan anpassas till alla kunders verksamheter. Det är därför viktigt att förstå vilka krav som ställs påWMS från olika branscher. I detta examensarbete har vi identi erat mönsterför hur företag med olika egenskaper hanterar sina material öden. Vi harockså utvärderat om olika paketeringar kan utvecklas för de vertikaler somidenti erats och om utvecklingskostnaderna därmed kan reduceras.Examensarbetet har utförts på Consafe Logistics i Lund och den störstadelen av studien har baserats på företagets kunddata. Information har insamlats genom både kvantitativa och kvalitativa metoder. Consafe Logisticshar en relativt bred kund ora med kunder inom era olika branscher ochmarknadssegment. Denna spridning är viktig för att slutsatserna skall vararepresentativa.Studien visar på många branschlikheter men också på en betydande variation inom branschvertikalerna. Vår slutsats är därför att det, ur ett designperspektiv, inte är lämpligt att paketera WMS för olika branschvertikaler.Istället föreslår vi en service orienterad arkitektur där all kundspeci k utveckling samlas i ett bibliotek. Koden i biblioteket kan sedan återanvändas inya projekt. Denna lösning kräver en generisk systemdesign, standardiseradeutvecklingsprocesser, fullständig dokumentation och en grundlig förståelseför material öden inom olika nteringssystem,hantering, Varuhantering1 Frånengelska Warehouse Management SystemiiLagerteori,Material-

FörordExamensarbetet är det avslutande momentet i civilingenjörsutbildningeni informations- och kommunikationsteknik vid Lunds Tekniska Högskola(LTH). Arbetet har genomförts i samarbete med Consafe Logistics i Lundoch institutionen för produktionsekonomi vid LTH. Arbetet omfattar 30högskolepoäng vilket motsvarar 20 veckors heltidsstudier.Ämnet för examensarbetet har inom ramen för utbildningen valts eftereget intresse i samråd med Consafe Logistics.Vi uppskattar den hjälp vi har fått från våra handledare, Fredrik Ohmoch Niglas Rämmal på Consafe Logistics samt Fredrik Olsson från LTH. Vivill även rikta ett särskilt tack till personalen på Consafe Logistics och påde företag vi besökt, för deras hjälp under projektets gång.Lund, oktober 2008Joel Håkansson & Fredrik Jönssoniii

Innehåll1 Inledning11.1Bakgrund. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1.2De nitioner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21.3Kort om Consafe Logistics . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31.4Problemformulering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .41.5Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .41.6Avgränsningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .41.7Målgrupp. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .51.8Disposition. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .52 Metodik162.1Vetenskapsteori2.2Arbetsgång. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .72.3Angreppssätt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .82.4Datainsamling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .82.5Giltighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .103 Lagerhantering123.1Lagerhanteringssystem. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3.2Lagerfysik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .133.3Godsmottagning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .193.4Inlagring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .203.5Interna operationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .223.6Plockning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .243.7Utleverans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .283.8Verksamhetsplanering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .294 Systemteori12324.1Utvecklingsprocesser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .324.2Mjukvaruarkitektur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .33iv

INNEHÅLL5 iska undersökningar5.3Livsmedel37. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .37. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .38. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .465.4Detaljhandel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .505.5Bygg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .515.6Tredjepartslogistik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .555.7Verkstad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .575.8Övriga faktorer59. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Giltighet616.1Reliabilitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .616.2Validitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .616.3Representativitet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .626.4Branschindelning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .637 Analys657.1(O)Likheter inom branscher. . . . . . . . . . . . . . . . . . .657.2Likheter mellan branscher7.3. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .72Paketeringsmöjligheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .738 Slutsats788.1Vinster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .798.2Kostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .808.3Fortsatt forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .80A Akronymlista82B r89v

Kapitel 1Inledning1.1 BakgrundLogistikens utveckling har gått snabbt sedan begreppet infördes på 1960-talet[27]. Forskningen inom området är omfattande och arbetet med att förbättra logistiken pågår ständigt. Mycket av forskningen sker på en djup teoretisk nivå som under verkliga förhållanden ibland kan vara svår att tillämpamed bra resultat, t.ex. med avancerade modeller och simuleringar för lagernivåer. Forskningen handlar främst om orderstorlekar, val av leverantör och1andra övergripande frågor.När det kommer till de praktiska frågorna omhur rörelserna inne på ett lager fungerar är forskningen begränsad. Det nnslitteratur som berör det rent praktiska med råd om vilken utrustning somskall nnas på ett lager och hur den skall placeras. Denna litteratur är å sinsida väldigt praktisk och knyter lite an till den annars dominerande teoretiskalitteraturen. När det gäller lagerhanteringssystemmer begränsad. Samtidigt anger AberdeenGroup23(WMS) är litteraturen än[24] i en studie från 2006att 75% av 300 tillfrågade företagsledare anser att tjänsterna de kan erbjudasina kunder begränsas av deras logistiksystem.I ett komplett lagerhanteringssystem nns en mängd funktioner som tillsammans utgör systemets grundfunktionalitet, kärnan. För många företag ärdock de logistiska processerna så speciella att standardlösningen i WMS intekan användas. Förutom grundfunktionerna krävs då ytterliggare funktioner vilket resulterar i höga utvecklingskostnader för både kund och leverantör. Dessa funktioner kan vara speci ka för ett företag och i vissa fall ävenför en hel bransch. Branschspeci ka funktioner är intressanta att identi era1 Grundatpå egna litteratursökningarde nition av lagerhanteringssystem se avsnitt 1.2, s. 2 samt 3.1, s. 123 Studien är gjord av AberdeenGroup på uppdrag av Manhattan Associates.2 För1

1.2.DEFINITIONERdå dessa kan ge upphov till WMS med standardiserade branschlösningar.Därmed kan utvecklingskostnader reduceras och en ökad konkurrenskraftgenom di erentiering uppnås. [7]Utvecklingen inom IT skapar möjligheter för WMS-leverantörer att erbjuda alla önskade funktioner [27]. Men den stora exibiliteten bidrar till att antalet speciallösningar ökar. Dessa specialiseringar skapar en stor datamängdsom skall underhållas. Underhållet av stora datamängder riskerar snabbt attbli dyrt och det krävs en tydlig datastruktur. För detta ändamål nns enmängd tekniker där Service Oriented Architecture (SOA) är en av de som ärmest i ropet i dagsläget. [17, 40]1.2 De nitionerHär de nieras några begrepp som ingår i rapportens terminologi. För en listaöver akronymer se sidan 82.A ärssystem (ERP)- Ett företags övergripande system för att styraresurser. Kan hantera order, personal m.m.Boxkalkylering- Process för att beräkna hur många och vilka emballagesom behövs för att packa t.ex. en kundorder.Bransch- Branscher delas in på olika sätt i olika litteratur. FN har bl.a.4en klassi cering som kallas ISIC . Vi de nierar branscherna efter deras lagerhanteringsegenskaper. Indelningen korrelerar dock tydligt medandra källor.Kärna- Kärnan, eller standard, är den del av ett IT-system som ligger tillgrund för alla implementeringar och som är gemensam för alla kunder.Lager- Fysisk plats avsedd för att förvara materiel under kortare eller längretidsperioder.Lagerhantering- De aktiviteter som utförs på ett lager. Här inbegripsexempelvis inlagring, inventering och packning.Lagerhanteringssystem (WMS)- Mjukvarubaserat system för adminis-tration av lagerverksamhet. För en mer ingående beskrivning av WMSse avsnitt 3.1, s. 12.Lagerstyrningssystem- Används för att optimera lagerstyrningen somsyftar till att minska lagerkostnader samt stärka servicenivåer.4 Klassi ceringen åter nns på Cl 272

1.3.LastbärareKORT OM CONSAFE LOGISTICS- En konstruktion som samlar gods och underlättar hanteringendärutav. Exempel på lastbärare är lastpallar och backar.Systemteori- Begreppet har två betydelser. Det är dels en metodik för attanalysera era samverkande komponenter, se sidan 6. Det är också ettbegrepp för uppbyggnaden av IT-system vilket behandlas i kapitel 4.Transit- Begreppet kan de nieras på olika sätt och har skild betydelse iolika litteratur. Vår de nition av transit gäller artiklar som normaltinte lagerförs utan beställs först mot kundorder. Dessa har normalt ettspeciellt transit öde på lagret och undviker därmed edensitet- se- alternativ benämning pålagerhanteringssystem.bransch- En produkts värde i förhållande till volym/vikt.1.3 Kort om Consafe LogisticsConsafe Logistics (CL) är en ledande leverantör av WMS. Förutom WMSsom är CL:s kärnområde arbetar företaget med era produkter och tjänsterinom logistik och produkthantering samt med mobila lösningar och hårdvara.Inom WMS-området är CL den tredje största leverantören inom EMEA ochåttonde i världen [4]. Företagets fokus ligger i Norden med huvudkontor iLund men CL har kunder över hela världen. Senare års uppköp av företagi bl.a. Norge, Ryssland och Polen har lett till en breddad och utökad verksamhet. CL har cirka 400 anställda och omsätter 70 miljoner Euro. Derasfrämsta WMS-produkter är Astro och SattStore. Några av de företag somanvänder CL:s WMS är ICA, Ahlsell, SKF och Carlsberg.Consafe Logistics är en sammanslagning av MA-system och ABB Logistics och ägs av JCE-group. JCE-group äger företag inom olika områden överhela världen. Några verksamheter som kan nämnas är energi, skog och IT.JCE-group är en svensk koncern som styrs av John Christer Eriksson ochsysselsätter över 8000 personer.5För mer information om företaget besök Consafe Logistics hemsida .5 http://www.consafelogistics.com3

1.4.PROBLEMFORMULERING1.4 ProblemformuleringVid varje ny WMS-installation krävs ett omfattande arbete, detta kan indelas i två faser. I första fasen syftar arbetet till att undersöka hur kundenvill att installationen skall fungera. I andra fasen sker implementering ochkon guration i enlighet med resultatet i fas ett. Båda dessa faser är tidskrävande vilket ger stora kostnader. Kan någon generalisering mellan olikaverksamheter identi eras, kan tiden för båda faserna reduceras. När installationen är klar återstår underhållskostnader. Dessa blir högre ju er anpassningar som görs. Kan mängden anpassningar minska reduceras kostnaderna.Detta är grunden till vår målformulering. Målen kan sammanfattas i följandepunkter: Identi era verksamhetsgrenar med likheter i lagerhanteringen. Identi era vilka specialiseringar som gäller generellt för en verksamhetsgren. Identi era lämpliga strukturer för de generaliserade specialiseringarna.1.4.1 HypotesGenom att identi era verksamhetsspeci ka likheter inom lagerhanteringenkan standardiserade implementeringar utvecklas för varje bransch. Detta kanminska specialiseringsarbetet vid nya företagsimplementeringar och även reducera kostnader för uppgraderingar och support.1.5 SyfteSyftet med projektet är att fastställa en branschindelning och undersökalagerhanteringslikheter inom varje bransch. Med utgång från resultaten frånbranschundersökningen skall olika möjligheter för att paketera WMS utredas.Detta i syfte att minska kostnaderna för implementering, underhåll och support.1.6 AvgränsningarOmrådet lagerhanteringssystem kan betyda mycket och bli väldigt stort. Examensarbetets omfång begränsas till de aktiviteter som sker innanför lagretsväggar. Det exkluderar transportplanering samt ekonomiska transaktionersom sköts av överliggande a ärssystem (Enterprise Resource Planning, ERP).4

1.7.MÅLGRUPPViss transport- och kundinformation krävs dock för att kunna implementeraett lagerhanteringssystem, dessa aspekter ingår i arbetet.Projektet omfattar inte marknadsundersökningar för att avgöra vilkaeventuella konkurrensfördelar arbetets resultat skulle kunna leda till. Istället koncentreras arbetet till att de niera verksamhetsgrenar och identi eralikheter inom dessa.1.7 MålgruppRapporten är skriven på en nivå som ger förutsättningar för alla medgrundläggande kunskaper i logistik att tillgodogöra sig innehållet. Den riktarsig främst till företag som utvecklar WMS. Innehållet kan även vara intressant för företag som nyttjar/planerar att nyttja WMS och forskare/studentermed intresse för lagerhantering eller systemarkitektur.1.8 DispositionKapitel 2 behandlar metodiken som ligger till grund för rapporten. Här förklaras olika metoder som kan användas och vilken som har valts för dettaprojekt.Kapitel 3 beskriver teorin för hur ett lager och dess ingående komponenterfungerar. Arbets ödet på ett lager förklaras med syfte att beskriva vilkafunktioner som behövs för att ett WMS skall fungera. Kapitlet fungerar somen introduktion till lagerhantering för de som inte är väl insatta i hur ettlager fungerar.Kapitel 4 behandlar teorin bakom olika metoder för processer och designvid mjukvaruutveckling. Kapitlet ska skapa förståelse för olika modeller somkan användas vid utvecklingen av WMS.Kapitel 5 beskrivs de resultat som har inhämtats vid olika undersökningar.I kapitel 6 diskuteras giltigheten för insamlad data.I kapitel 7 analyseras de resultaten från kapitel 5. Funna samband ochmöjliga lösningar diskuteras.I kapitel 8 sammanfattas analysen och slutsatser för hur en lämplig utformning skall se ut presenteras.5

Kapitel 2MetodikI metodikkapitlet redogörs för vårt val av metod och tillvägagångssätt. Projektets övergripande syfte är att beskriva hur lagerhanteringen ser ut inomolika vertikaler. Men det innefattar även en problemlösande sida som handlarom att föreslå hur WMS kan anpassas till denna verklighet.2.1 VetenskapsteoriOlika vetenskapsteorier har skilda meningar rörande angreppssätt och resultat. I detta avsnitt belyser vi några av de teorier som nns.2.1.1 PositivismPositivismen är den vanligaste teorin för naturvetenskaplig forskning. Denutgår frånveri erbarhetstesensom innebär att resultat och teorier endast ärmeningsfulla om de kan veri eras. Kunskap som inte kan bekräftas är ur ettvetenskapligt perspektiv meningslös. Teorin ställer stora krav på empiriskprövbarhet och resultatets validitet och reliabilitet (mer om dessa uttrycksenare i kapitlet). Positivismen kan endast tillämpas på rationella problemoch är därför inte användbar för områden som t.ex. loso och religion. [28,39]2.1.2 SystemteoriSystemteorin ser på era faktorer som ett samverkande system och lämparsig därmed för komplexa problem där många olika aspekter påverkar utfallet.Teorin kan tillämpas både på naturliga och på av människan konstrueradesystem. Systemteorin uppstod som ett alternativ till positivismen då denna6

2.2.ARBETSGÅNGvar hårt bestridd. Vid användning av teorin krävs en ingående systemanalysför att avgränsa, beskriva och studera systemet. Skillnaden jämfört med positivism är just att inom systemteori ses ett fenomen som en del i ett störresystem. [39]2.1.3 HermeneutikHermeneutik är tolkningslära och behandlar tolkning av olika händelseroch objekt. Det kan röra sig om bibeltexter, tra kskyltar eller människors upplevelser. Området är med andra ord väldigt brett, från den godtyckliga tolkningen av upplevelser till en strikt tolkning av vägmärken. För atttolkningen skall få något värde krävs att den tolkande har en förståelse för detundersökta. Det är viktigt att tolkningen sker i rätt kontext för att vara giltig.Hermeneutik lämpar sig inte att använda i ett tekniskt/naturvetenskapligtprojekt. [28, 39]2.2 ArbetsgångGenom att dela in arbetet i tydliga steg skapas en strukturerad problemlösningsprocess och arbetet kvalitetssäkras. Six-Sigma metodiken DMADV [30]har valts som bas för arbetsgången. Modellen beskriver ett tillvägagångssätti fem steg enligt följande; De ne, Measure, Analyse, Design, Verify. Genomhela processen sker teoristudier för att knyta an till våra hypoteser.1.De ne (de niera)- Arbetsområdet de nieras och avgränsas tydligt.En projektspeci kation upprättas och projektet indelas i mindre aktiviteter. Speci kationen innehåller även milstolpar och grindar samtett övergripande arbetsschema.2.Measure (mät) - Genom de nitionen av arbetsområde i det första stegetskapas en tydlig avgränsning till vad som skall mätas. Mätningen innebär insamling av data och detta sker genom två metoder. En kvantitativ kartläggning, vars syfte är att ge en god överblick av projektområdet, kombineras med ett mindre antal kvalitativa fallstudier sompenetreras på djupet.3.Analyse (analysera)- Uppmätta data analyseras i syfte att identi eramönster och likheter. Det kvantitativa och kvalitativa materialet kombineras för att ge en helhetsbild.7

2.3.4.Design (utforma)ANGREPPSSÄTT- I analysen har olika likheter utkristalliserats. I de-signfasen gäller det att tillvarata dessa och nna olika metoder attförmedla och utnyttja dem.5.Verify (veri era)- Resultaten av analys- och designstegen måste veri-eras. Veri kationen sker dels genom en tillbakablick på mätdata menockså genom kontakt med kunniga personer inom området.2.3 AngreppssättAngreppssättet återspeglar relationen mellan teori och empiri. Problemetkan angripas med grunden i teorin för att sedan relateras till empirin. Dettakallasdeduktionoch leder till ett objektivt förhållningssätt. Det deduktivaangreppssättet ställer stora krav på tillförlitliga objektiva teoretiska källor.Ett annat sätt att angripa problemet är den så kalladeinduktivametoden.Den bygger tvärtemot den deduktiva metoden på att hypoteser formulerasutifrån empirin för att sedan förankras med hjälp av teorin. Den induktiva metoden ställer lägre krav på be ntlig teori men medför en risk för attresultaten inte blir generella och objektiva. Ett tredje angreppssätt är abduktion som är en kombination av de två tidigare nämnda metoderna. Denabduktiva metoden använder i ett första steg, precis som den induktiva metoden, empirin som grund. När väl grundhypoteserna är framtagna används ettdeduktivt arbetssätt. [28, 39]Samarbetet med Consafe logistics medför en god tillgång till förstahandskällor. Samtidigt nns, eftersom forskningen är tunn, svårigheter i att nnarelevant och veri erbart teoretiskt material inom området. Dessa aspektergör att vi väljer ett abduktivt arbetssätt för genomförandet av arbetet. Detta innebär att vi kan röra oss mellan teori och empiri under arbetets gång ochutveckla hypoteser utgående från både den teoretiska och den reella sfären.2.4 itativforskningstatistiskakanstoradatamängder som är väl strukturerade behandlas för att generera generelltgångbara data. Typiskt för kvantitativ forskning är att datan den genererarkan behandlas av matematiska automatiserade analysmetoder. Kvalitativforskning bygger på icke maskinella analyser och intervjuer där materialetinte kan behandlas med statistiska metoder. Den kvalitativa forskningen kange en djupare kunskap men är betydligt svårare att veri era och riskerar8

2.4.DATAINSAMLINGatt inte vara generell. I grunden måste forskningen bygga på omfattandelitteraturstudier. Litteraturstudiernas syfte är att skapa ett underlag förforskningen samt fastställa vad som skall utforskas och hur. [18, 21, 28]När det gäller val av metod nns det i huvudsak fyra metoder som ärrelevanta vid genomförande av ett examensarbete. Dessa är [14]: Kartläggning- Sammanställning och beskrivning som svarar på en bredfråga. Metoden är lämplig då datamängden är så stor att ett urvalkrävs. En kartläggning ger en övergripande bild av ett brett område. e.Metodiken är lämplig då det är ett eller ett fåtal objekt som skallundersökas. Fallstudien beskriver ett objekt på djupet och slutsatsernagäller därför endast för det objektet. Experiment- När outforskade fenomens samband skall undersökaskrävs ofta att olika varianter testas. Experiment bör användas i sådanasituationer där endast insamlad data inte räcker för att ge tillförlitligauppgifter. Vid experiment ändras olika parametrar mellan försöken såatt sambanden kan dokumenteras. Aktionsforskning- Analyserar och löser ett problem samtidigt. Vidanvändning av aktionsforskningsmetodik observeras först problemet.Därefter föreslås och utvärderas möjliga lösningar.Eftersom arbetet är av främst beskrivande karaktär använder vi oss avkartläggning som metod för att samla kvantitativa data. Kartläggningenkompletteras med fallstudier av ett mindre antal företag som ger kvalitativadata. Empirins natur är därför främst kvantitativ med kvalitativa inslag.2.4.1 Intervju- och enkätmetodikLantz [21] beskriver fyra olika intervjuformer. De olika formerna har en varierad grad av struktur. Enöppen intervjubygger helt på intervjupersonensegen berättelse och ger en ytterst begränsad möjlighet till styrning. Intervjuformen är lämplig för att vinna en ökad förståelse för frågeställningen. Ävenenöppen riktad intervjulåter den intervjuade uttrycka sig fritt. Dock skapasen viss struktur med hjälp av ett mindre antal frågor samt följdfrågor på desvar som den intervjuade ger. Denna intervjuform är lämplig för att beskrivaoch avgränsa frågeställningar. Med enhalvstrukturerad intervjustyr inter-vjuaren förloppet med tydliga frågor men låter den intervjuade utveckla sinasvar och göra egna in ikningar. Intervjuformen är lämplig för att utvecklateorier. Den sista formen är denhelt strukturerade intervjun9vilken bygger

2.5.GILTIGHETpå starkt avgränsade frågor som endast får besvaras med korta entydiga svarsom kan behandlas på ett kvantitativt vis. Denna intervjuform är lämplig dåvälformulerade teorier och hypoteser nns och dessa skall testas. [21]Enkäter är lämpliga då undersökningar med ett stort urval skall genomföras. Enkäter är snabba att genomföra och kan ge en stor datamängd. Detnns två typer av enkäter, bundna och öppna. De bundna erbjuder respondenten ett fåtal svarsalternativ medan de öppna låter respondenten svara frittpå frågan. En risk med enkäter är en låg svarsfrekvens som kan snedvridaurvalet och ge dåligt underlag. [28]Genom att använda öppna riktade intervjuer kan vi säkerställa ett visstmått av innehåll. Intervjuformen ger samtidigt stor möjlighet till intressantadiskussioner som kan leda till nya tankeställare. Under arbetets senare delarkommer intervjuformen att styras tydligare och det handlar om halvstrukturerade intervjuer. Förutom intervjuer används även enkäter i enstaka sammanhang. Det handlar om bundna enkäter och ett känt urval (personal påCL) där svarsfrekvensen garanteras bli nära hundra procent.2.5 GiltighetGiltigheten för data och slutsatser kan delas in i tre grupper. För att materialet skall vara giltigt krävs att det uppfyller villkoren i varje grupp.2.5.1 ReliabilitetReliabiliteten är tillförlitligheten i det insamlade materialet. Problem medreliabiliteten kan uppstå då datakällorna är felaktiga eller instrumenten somanvänds för att samla in data är felkon gurerade. Reliabiliteten säkerställsgenom användning av era olika källor. T.ex. kan två eller era observatörerutnyttjas vid en intervju eller era böcker användas som källor vid litteraturstudier. [14, 28]2.5.2 ValiditetEn datamängd kan anses valid då den behandlar det område som studeras.I vissa fall kan det vara svårt att skilja den aktuella avgränsningen frånnärliggande områden. Felaktigt insamlad data kan då vara ogiltig för undersökningen och därmed generera ett missvisande resultat. Genom att studerasamma källa med olika metoder kan validiteten stärkas. [14, 28]10

2.5.GILTIGHET2.5.3 RepresentativitetRepresentativitet handlar om generaliserbarhet. De data som gäller för berörda källor behöver inte gälla generellt. Utan en komplett kartläggning går detinte att säga att data är helt representativa. Genom att utnyttja kvantitativaforskningsmetoder kan representativiteten i viss mån säkerställas. [14]11

Kapitel 3LagerhanteringKapitlet behandlar översiktligt hur ett lager fungerar och hur lagerhanteringssystem utnyttjas för att styra verksamheten. Kapitlet inleds med enbeskrivning av vad ett lagerhanteringssystem är och hur det används. Vidarebehandlas lagrets fysiska uppbyggnad. Här inkluderas exempelvis lagerinredning, lastbärare samt olika typer av hanteringsutrustning. I avsnitt 3.3-3.7beskrivs de olika huvudaktiviteter som utförs på ett lager: godsmottagning,inlagring, interna operationer, plockning och utleverans. Avsnitt 3.8 tar uppolika metoder för hur lagerhanteringen kan optimeras i syfte att reducerakostnader och tillmötesgå ökade krav på kvalitet och e ektivitet.3.1 LagerhanteringssystemWarehouse Management System (WMS) administrerar och optimerar de olika aktiviteterna på ett lager. Någon entydig svensk översättning nns intemen vi använder begreppet lagerhanteringssystem eftersom det bäst speglarvad systemet gör.Ett WMS hanterar endast aktiviteter inom lagret. Aktiviteter som ligger utanför lagret som t.ex. inköp eller transportplanering ligger normaltutanför ett WMS. Inköpsnivåer och tidpunkter med avseende på säkerhetslager och prognoser styrs alltså inte av WMS. Vilka aktiviteter som WMSombesörjer nämns i de följande avsnitten i detta kapitel. Ett par exempelär optimering av

hanteringssystem (WMS 1) är ett IT-system som anändsv för att styra lager-processer och säkra ett smidigt material öde. WMS främsta uppgifter är att hantera lagersaldon och att förmedla arbetsuppgifter till lagerpersonalen. WMS har en överblick över material ödet och kontrollerar vilka uppgifter som skall utföras när och av vem.