WIXLIB

2. MetodikDetta kapitel ger en bild av vilken riktning arbetet har haft och hur vi hargått tillväga för att samla in vår empiri. Validiteten och reliabiliteten avrapporten blir också diskuterad här.2.1 Arbetets inriktningEn undersökning kan vara uppbyggd på flera olika sätt för att kunna ge ettbidragande stöd i en möjlig beslutssituation. För att särskilja på dessa kanman klassificera undersökningarna beroende på vilken inriktning de har,dock inte sagt att en undersökning inte kan ha flera inriktningar. De olikaklassificeringarna som Lekvall och Wahlbin beskriver är de fyra följande;explorativ, beskrivande, förklarande och förutsägande.4En explorativ undersökning är mer av ett förarbete innan det går att göra enegentlig undersökning. Har man knapphändig information om det aktuellaområdet krävs det en undersökning som ökar den grundläggande kunskapensamt förståelsen av problemområdet. Detta är till för att man i ett senareskede ska kunna precisera undersökningen och utforma frågeställningar somär av relevans.En beskrivande undersökning kartlägger fakta och sakförhållanden. Det ärprecisa frågeställningar med inriktning som svarar på ”hur det ser ut” utanatt förklara varför, exempelvis ett distributionssystem eller ettproduktområde.En förklarande undersökning utnyttjar man när man vill kartlägga ettorsakssamband inom ett visst område. Man vill se hur olika faktorer ärkopplade till varandra och hur de påverkar varandra för att se hur detillsammans ger upphov till olika observerade förhållanden. Ett exempel kanvara hur inkomst och en viss konsumtionsvara påverkar varandra.4Lekvall & Wahlbin, Information för marknadsföringsbeslut, IHM Publishing (2001),s196-1985

En förutsägande undersökning är till för att se hur det kan komma att se ut iframtiden. Undersökningen ger prognoser av hur stor sannolikheten är att ettvisst scenario inträffar givet vissa förutsättningar.Dessa olika typer av undersökningsinriktningar som beskrivits ovan, byggermer eller mindre på varandra. För att kunna utföra nästa ”nivå” av enundersökning krävs det att man har den kunskap som föregåendeundersökning bidragit med. För att göra en beskrivande undersökningbehövs det information och kunskap för att förstå vad det är som skabeskrivas. Vidare förutsätter det vetskap om hur systemet ser ut för attkunna förklara det och för att i ett ytterligare steg eventuellt prognostiseraframtiden.Kalmar Industries är ett globalt företag som tillverkar truckar och derasaffärsidé går ut på att underlätta hantering och transportering av containrarsamt tungt gods. Det som driver efterfrågan på Kalmar Industries produkterär bland annat den globala frakten med containrar och aktiviteten inom dentunga industrin. En av anledningarna till att Kalmar Industries ärmarknadsledande inom sitt affärsområde beror bland annat på att de har braprodukter och genom att de var tidiga ute på marknaden. För att säkerställaen framtida konkurrenskraft och tillväxt krävs det att de söker efteraffärsmöjligheter på nya typer av marknader och kundsegment.Kalmar Industries är ett intressant företag som vi hade turen att komma ikontakt med genom att en av författarna har sin hemort i Ljungby där justKalmar Industries har sitt huvudkontor. Vid en spontan förfrågan tillföretaget om det fanns något intresse från deras sida att nyttja våra tjänsterblev vi hänvisade till vår blivande handledare Per Rosengren vid Lidhultkontoret. Lyckligtvis så var vår tajmning helt rätt och enmarknadsundersökning som utmynnat i detta arbete tog fart. På grund avKalmar Industries intresse av nya marknader för att skapa nyaaffärsmöjligheter så kommer vår studie att vara något av en explorativ,beskrivande, samt förklarande undersökning. Den explorativa delen kommertill stor del inte vara med i rapporten då det har varit mest för vår egen delnär vi har satt oss in i ämnet. Den beskrivande och i synnerhet denförklarande delen är de bitarna som besvarar syftet och således de delarnasom får ta störst plats i rapporten. Vi vill dock inte ta helt avstånd från attsäga att rapporten kan ha inslag av förutsägande delar, detta för att ge entydligare bild av det som vill vara sagt.6

2.2 Kvalitativa och kvantitativa undersökningarOm inriktningen beskriver vilka slutsatser man kommer att kunna dra av enundersökning så beskriver ansatsen hur man tekniskt går tillväga för attkunna dra dessa slutsatser. Undersökningsansatsen bestäms dels beroendepå om man vill analysera enskilda fall vilket kallas för fallansats, eller göraen mer översiktlig analys på ett större antal fall som kallas förtvärsnittsansats. Ansatsen bestäms också av huruvida det ska varakvalitativa eller kvantitativa data och analysmetoder. Det är däremot svårtatt dra en skarp linje mellan vad som ska kallas för kvalitativ och kvantitativmetod. Det finns dock i grunden två saker som ska skilja dessa åt och det ärhur insamlad data uttrycks inför analys, samt hur den inledande analysengörs.5När det görs en kvalitativ undersökning så är det inte mängden av data somär viktig utan snarare rikligheten av nyttig information. De kvalitativa dataska analyseras och tolkas men kan generellt sett inte kvantifieras, det villsäga uttryckas i sifferform.En kvantitativ undersökning är istället en metod där det insamladematerialet kvantifieras och analyseras med hjälp av någon matematiskstatistisk beräkningsmetodik.Studien kommer att vara en fallansats då undersökningen kommer attbehandla ett fåtal undersökningsobjekt lite mer på djupet för att kunna läsaav branschen på tydligare sätt. Att studera alla länder inom EU regionenhade varit den optimala studien men då resurserna för en sådan studie skullevara alltför omfattande så väljer vi representativa länder från EU regionen.Att närmare undersöka de större aktörerna, som rimligtvis hanterar destörsta mängderna kommunalt avfall, bör ge en bra bild av branschen ochdess struktur.Studien kommer att grundas på kvalitativ data då det är en fallansats ochden kommer att till största del hämtas in via intervjuer. Då målet har varit attbeskriva en bransch utifrån större aktörers perspektiv så har en kvantitativdel inte varit nödvändig, det är fåtalet stora aktörer som dominerarmarknaden och de jobbar likvärdigt. Om vi däremot skulle ha gjort en5Lekvall & Wahlbin, Information för marknadsföringsbeslut, IHM Publishing (2001),s209-2107

bredare undersökning vilket involverat de mindre aktörerna och inte likamycket på djupet, hade den insamlade datamängden blivit mer åt detkvantitativa hållet då det finns många små aktörer i olika delar avbranschen. Detta är något att ta i beaktande om en fortsatt studie skall görasi framtiden.2.3 Primär och sekundärdataDet finns två typer av information att tillgå när en undersökning skallgenomföras, det är sekundär- och primär information. Sekundärdata ärinformation som redan finns insamlat och sammanställt medan primärdataär data som samlas in från den ursprungliga källan. Vad som skulle vara avhögre kvalitet mellan dessa två går inte att säga, det varierar mellan olikafall. Det sekundär- och primär information grundas på är om man erhållitinformationen i första respektive i andra hand. Det är ofta lämpligt att börjamed sekundär data för att skapa förståelse och en grund för att vidare kunnaställa rätt frågor när det är dags för exempelvis enkätutformning ochintervjuer.6Rapporten kommer att innehålla både primär- och sekundärdata. Denviktigaste uppgiften med vårt insamlande av sekundärdata har varit att fåfram en bra bild av hur avfallshanteringsbranschen ser ut. De sekundärdatavi utnyttjat i det avseendet har varit broschyrer, tidskrifter och Internet. Vihar också haft diskussioner med personer som är insatta i ämnet där de harhjälpt till att förtydliga många delar, vilket då klassas som primärdata. Trotsatt undersökningen behandlar den tyska och franska marknaden så har vitittat en hel del på den svenska marknaden för ökad förståelse. Dettaförarbete har underlättat de samtal och intervjuer vi har haft med insattapersoner samt att vi har kunnat ställa de ”rätta” frågorna under insamlingenav våra primärdata. Empirin är huvudsakligen primärdata som är insamladunder intervjuer men även sekundärdata förekommer, vi har dock varitväldigt uppmärksamma och kritiska gällande den information som vi harhämtat och utnyttjat från Internet.6Lekvall & Wahlbin, Information för marknadsföringsbeslut, IHM Publishing (2001), s2128

2.4 Validitet och reliabilitetNär man gör någon typ av undersökning som innebär framförallt primärdata, måste man alltid vara beredd på att det kan uppstå olika typer avmätfel. Mätfelen kan uppkomma genom nyttjandet av en mätmetod som inteär optimal för ändamålet eller att den används på fel sätt. Dessa mätfel kanvara av två olika slag som förklaras av Lekvall och Wahlbin som lågvaliditet respektive låg reliabilitet.72.4.1 ValiditetValiditet avgör hur giltig en mätning som genomförs är i förhållande till vadman i själva verket är ute efter att mäta; mäts det som är avsett att mätas?Det är väldigt svårt att avgöra hur hög validiteten är på något eftersom ingenmätmetod kan producera ”rätt” svar att jämföra med. Istället får man varamycket noggrann med det runt omkring, till exempel utformandet avfrågeställningarna så svaren som levereras är så pålitliga som möjligt.Svaren kontrolleras med hjälp av befintlig teori, forskning och liknandeinformation vilket kan vara till hjälp för att fastställa validiteten.Eftersom vi lade ner mycket tid i början av arbetet på att skaffa oss en brabild av hur Sveriges marknad ser ut, samt i viss mån våra intervjuländer, harvi utifrån detta kunnat lägga upp ett passande frågeformulär. För att däreftersäkerställa validiteten har vi utnyttjat kontakter som har haft bra insikt ibranschen. Dessa personer har fått ta del av vårt frågeformulär och avgjortom de upplevt frågorna som relevanta. Detta kallas för direkt upplevdvaliditet och är något som vi har lagt stor vikt vid under utformandet avfrågeformuläret. För att säkerställa att det inte har skett ett missförståndunder intervjuerna eller att vi förbisett någon viktig del, så har vi bandatintervjuerna för att i ett senare skede kunna transkribera och verkligen fåmed allt av intresse. Att ha möjlighet att komma i kontakt medintervjupersonen efter intervjun har också varit viktigt då det har funnitsbehov av komplettering.Antalet intervjupersoner och vad som har sagts under intervjuerna har ocksåhaft en viktig del i att fastställa validiteten. Mycket av det som framkommitunder en intervju har mer eller mindre repeterats vid ett annat tillfälle underen annan intervju vilket därmed gett mer tyngd i de fakta som vi har använt7Lekvall & Wahlbin, Information för marknadsföringsbeslut, IHM Publishing (2001),s303-3079

oss av. Kalmar Industries delaktighet i att få kontakt med dessaintervjupersoner har utnyttjats mest i den mån att företaget är globalt ochhar anställda stationerade i de länder som studien avser. Genom dessapersoner har vi kunnat komma i kontakt med företag aktiva i den delen avbranschen som har varit av mest intresse. Vårt inflytande vid valet avintervjupersoner har varit mycket stort Vi har varit noggranna med attkomma i kontakt med rätt avdelning såväl som rätt personer mycket för attden empiriska delen ska vara påverkad så lite som möjligt av KalmarIndustries eller av att intervjupersonen inte innehar den information som visöker. Genom att även kontakta intervjupersoner via telefon, helt utanKalmar Industris involvering, har också medfört att vi ytterligare stärktvaliditeten på de fakta som finns.2.4.2 ReliabilitetReliabiliteten i en mätning beror på hur många yttre tillfälligheter som harpåverkat den data som var avsedd att få fram. Ett exempel på detta kan varaatt ett enkelt frågeformulär som har en dålig ”layout” resulterar iknapphändiga svar, ifyllnad på måfå eller dåligt ställda frågor. Ett annatexempel är att personen som ska svara på frågeställningarna är trött, stressadeller helt enkelt inte motiverad.Det är inte lätt att säkerställa reliabiliteten på de framtagna primära data,men mycket arbete har lagts ner för att få hög reliabilitet. Frågeformuläretsom har utnyttjats har flera gånger lästs igenom under mycket kritiska ögon,inte bara av oss själva utan också av utomstående som har fått lämna sinaåsikter och kommentarer. De personer som har intervjuats har också i vissmån blivit granskade, det har varit viktigt att vi varit säkra på att deraskunskaper har varit tillräckliga för att lämna tillförlitliga svar.I ett speciellt fall var intervjupersonens engelska knapphändig och för attundvika att frågorna blev missförstådda eller kort besvarade på grund av enobekväm situation, hade vi med oss en tolk som medförde attintervjupersonen kunde prata fritt på sitt modersmål. Vi var noga med attförklara för tolken om vikten av att inget blev förbisett i översättningen samtatt han skulle försöka, att i den mån det gick, följa de direktiv vi gav underintervjun.10

2.5 FelkällorAnledningen till mätfel i frågeundersökningar beror på att en eller flera avde tre faktorerna respondenten, mätinstrumentet och intervjuaren harorsakat dem.82.5.1 RespondentenRespondenten kan på grund av inställning ha olika åsikter vid olikatidpunkter. Mätningarna som utförs har då dålig motståndskraft motslumpinflytanden vilket leder till låg reliabilitet. Det är svårt att veta närrespondenten gissar, justerar svar beroende på social önskvärdhet, ärstressad, trött eller svarar på en ledande fråga utan betänksamhet. Oavsettom det är medvetet eller inte så leder inkorrekta uppgifter till ett påverkatresultat med inkluderat mätfel.Då vårt syfte med undersökningen var att se på länder med storabefolkningsmängder samt stora städer så var Tyskland och Frankrike rättundersökningsområde. Då vi via vår uppdragsgivare även hade godakontakter inom respektive land så möjliggjorde detta för vidare kontakt medvåra intervjupersoner.För att undvika ovan nämnda mätfel så lät vi till och börja medintervjupersonen bestämma plats och tidpunkt, detta för att personen inteskulle hamna i tidspress med något annat inbokat samt att personen skullekänna sig bekväm i den miljö där intervjun skedde. Under själva intervjunsökte vi en öppen diskussion och många av de frågor vi hade ifrågeformuläret behövde aldrig ställas, de blev besvarade allteftersomdiskussionen pågick.2.5.2 MätinstrumentetMätinstrumentet är en känslig del i en undersökning dåfrågeformuleringarna måste ha ett anpassat språk så att allt är klart ochtydligt, man bör även undvika känsliga frågor samt ledande frågor. Att haför långa frågeformulär resulterar ofta i att vissa frågor får meruppmärksamhet än andra, dock ska man helst placera de viktigaste frågornai slutet då de tenderar att besvaras mer noggrant.8Lekvall & Wahlbin, Information för marknadsföringsbeslut, IHM Publishing (2001), s30811

Språket i frågeformuläret har varit mycket enkelt, vi har undvikit termersom kan vara svåra att förstå om man inte har tagit del av den litteratur somvi har läst under studietiden. Frågorna har inte heller varit ledande för attundvika att missa viktig information. Respondenten har fått göra sina utläggvarpå vi har försökt styra personen så lite s

David Lindow, I02 Kristofer Ljungdahl, I02 Lund 2007-08-22. Förord Detta arbete har skrivits under våren 2007 och är en avslutning på vår utbildning till civilingenjör i industriell ekonomi på Lunds Tekniska Högskola. Arbetet har utförts med hjälp från Kalmar Industries i Ljungby/Lidhult och i samarbete med produktionsekonomi vid .